tisdag 6 september 2016

Därför bevakar jag kommunfullmäktige



Lite klassiskt höger-vänster blev det på höstens första möte i kommunfullmäktige på måndagen. Jag var där som vanligt och gjorde vad jag kunde för att leverera  live-tweets och en sammanfattning i artikelform när allt var klart. 
Det är det som är de svåra på de här passen. Att simultanjobba med två olika saker. Det går ju inte att göra två saker precis samtidigt så när jag tar några minuter till att formulera ett stycke sammanfattning, missar jag det som händer just i den stunden. Men men, jag tycker att jag klarar det rätt bra. Det är få saker jag får så mycket positiv feedback för som bevakningen av kommunfullmäktige. Jag började med den på eget bevåg för jag hade en tes om att stockholmare egentligen bryr sig om vad som händer i stadens högsta beslutande organ men att upplägget är så svårtillgängligt att det krävs lite hjälp. Dessutom ville jag själv lära mig mer av det politiska livet i Stockholm. Jag hade rätt. Sedan jag satte igång att bevaka KF så har även Viktor Barth-Kron på DN göra det på ett ypperligt sätt. 
Just igår var han inte på plats men i vanliga fall är han det. Det brukar vara jag, VBK och Lars Epstein (DN-bloggaren) som sitter där på pressläktaren. 
Nedanför oss, i mycket vackra Rådsalen, sitter Sveriges mäktigaste lokalpolitiker. De beslutar om  parkeringsavgifter, försäljningar av kommunala tillgångar, hur pengar förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska få, var det ska byggas och om hur hemtjänsten ska vara upplagd. Med mera med mera. Trots det är kommunfullmäktige en sorgligt dåligt bevakad församling. 
Det behöver inte vara jätteallvarligt eftersom den kommunala processen innebär att de allra flesta ärenden är avgjorda redan i förväg. Den som följt ett ärende vet att de kraftigaste reaktionerna sker tidigt, kanske redan innan ett förslag ska behandlas i en första facknämnd, på det första trappsteget i kommunens beslutstrappa. Och när ärendet väl är framme i KF är det bara formalia kvar. 

Men samtidigt: Det är i KF saken avgörs på riktigt. Det är så klubban svingas för sista gången. Hur framställer politikerna sitt ärende? Vilka argument använder oppositionen när det gäller att stå i en talarstol och framföra dem inför hela församlingen på 101 ledamöter plus en radda tjänstemän i bakgrunden?
Vilka gör bort sig? Vilka är mest aktiva?
Allt sådant går inte att få reda på om man inte är på plats, eller tittar på webb tv-sändningen. 
Dessutom. Besluten fattas där och då. Om du själv ser och hör när klubben faller har du stor chans att bli först med att berätta om det senaste beslutet. 

Det sämsta med alltihop är att det håller på så sent, till klockan 22 minst. Dagen efter är jag alltså inte särskilt sugen på att gå upp i svinottan och börja jobba igen. 

1 kommentar:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera